Mål

En rad förändringar kommer att prägla Europas energisystem under de kommande årtiondena. Inom detta område kommer NEPP att fokusera på tre delområden som kan sägas utgöra viktiga förklaringar till hur energisysteminvesteringarna kommer att utvecklas.

• I det första delområdet studeras investeringar i ljuset av en tilltagande fragmentering av energisystemen och aktörernas allt större fokus på legitimitet.

• I den andra studeras betydelsen av kapitalmarknader och framväxten av alternativa finansieringsformer som drivkraft för investeringar.

• I det tredje delområdet integreras de två ovanstående delarna och studeras hur olika aktörers affärsmodeller påverkar deras investeringar.

Det övergripande syftet är att skapa ett mer nyanserat, fylligt och sammanhållande beskrivningsspråk för att förstå drivkrafter bakom energisysteminvesteringar.

Genomförande

För analysen av investeringar på elmarknaden kommer projektet att ta avstamp i de studier som utförts i den första etappen av NEPP. NEPP kommer också att ha en nära samverkan med elmarknadsprojektet EFORIS för att undvika dubbelarbeten och säkra resultat och kunskapsöverföring, samt förmera syntesarbetet. Elmarknadsmodeller kommer att användas där effekterna av olika policybeslut kan kvantifieras och resultaten illustreras på ett pedagogiskt sätt. Till detta görs kvalitativa bedömningar.

För analysen av investeringar på fjärrvärmemarknaderna avser delprojektet att bygga vidare på arbeten inom bland annat Fjärrsynprojektet ”El och fjärrvärme – samverkan mellan marknaderna” och forskningsprojektet ”Kapital- och resurseffektiva fjärrvärmeföretag”. Viktiga analysverktyg är, förutom de som redan utnyttjats inom NEPP-projektet, även fjärrvärmesimuleringsprogrammet Martes, med detaljerad beskrivning av verkliga fjärrvärmeproduktionssystem.

För analysen av investeringar på gasmarknaden avser projektet att bygga vidare på bland annat resultat från den första etappen av NEPP. I huvudsak utnyttjas de beräkningsverktyg som berörs ovan.

Förväntade resultat

Resultaten från detta delprojekt kommer att vara av två slag.

• Kvantitativa resultat i form av resultat från modellsimuleringar.

• Kvalitativa bedömningar av effekten av olika policybeslut.

De frågor som förväntas bli besvarade framgår av genomgången ovan. Grundfrågan som ska besvaras är hur man ska få de olika energimarknaderna investeringsbara, dvs. hur man ska göra det möjligt för marknadens aktörer att få lönsamhet i att göra investeringar som åstadkommer den utveckling som identifierats vara kostnadseffektiv.

Forskningfokus, forskningsfrågor

Projektet förutsätter en djupare analys och förståelse av såväl systemens utveckling som effekter av olika policyåtgärder. Vidare krävs en än mer detaljerad kunskap avseende olika typer av investerare, deras investeringsmöjligheter, tillgång till kapital och affärmodeller.

Förutom traditionella aktörer, såsom offentligt och privat ägda energibolag, kan exempel på ’nya’ aktörer utgöras av städer, pensionsfonder, nya energibolag, privatpersoner, fastighetsägare och industrins beslutsfattare. Även om de traditionella aktörernas investeringar i etablerad storskalig produktion kommer att vara dominerande under lång tid, kan nya investeringar komma att spela en allt viktigare roll för det europeiska energisystemets utveckling på sikt. Exempel på sådana investeringar utgörs av nya fjärrvärmesystem, investeringar i sol och vindkraft samt energieffektivi- seringar. En viss betydelse kommer även de traditionella bolagens desinvesteringar i exempelvis kondensbaserad kolkraft som kärnkraft att ha. Tillsammans med aktörernas val av finansieringsformer och affärsmodeller formas ett komplext mönster av drivkrafter för investeringar.

Ett viktigt mål med delprojektet är att, med ovan redovisade utgångspunkter, analysera vilka drivkrafter som ger incitament för aktörerna att investera. De identifierade kraven för investeringar jämförs sedan med de incitament som kommer att finnas på sikt. Om incitamenten visar sig vara för små analyseras vad som skulle krävas för att åstadkomma nödvändiga investeringar.

För elsystemet är målet att både se hur införandet av stödsystem och kapacitetsmarknader i vår omgivning påverkar investeringsviljan i det nordiska elsystemet och hur stödsystem och kapacitetsmekanismer i Norden påverkar investeringsklimatet. Även för investeringar i transmission och distribution är drivkrafterna viktiga, inte minst för utlandsförbindelser, där de ekonomiska incitamenten inte alltid är klara.

För fjärrvärmesystemen är målet att identifiera hur nuvarande och framtida förhållanden, inklusive styrmedel, påverkar investeringsviljan för fjärrvärmeföretagen. En viktig faktor är framtida stagnerande eller krympande leveranser. En annan faktor är huruvida nuvarande styrmedel ger tillräckliga incitament för kraftvärme .

För gasmarknaden är målet att identifiera gasens konkurrenskraft för olika tillämpningar. Om användningsökning för någon specifik tillämning bedöms vara önskvärd utreds hur incitamenten i så fall kan stärkas. En viktig fråga är biogasens framtida användning, både i förhållande till naturgas och som alternativ till andra energibärare.

Delprojektet ska besvara följande frågor om investeringar i elsystemet:

• Hur utvecklas incitamenten för investeringar i produktion och nät med nuvarande marknadsmodell och nuvarande styrmedel? (Samverkan med projektet EFORIS.)

• Hur behöver nationella styrmedel ändras för att ”rätt” elproduktion skall stimuleras? (Årsenergi som grund, t.ex. elcertifikatsystemet, ger inte tillräckliga incitament för att få fram ny elproduktion när den efterfrågas som mest, ”effektdimensionen saknas”.)

• Hur påverkas investeringarna i Norden av införandet av kapacitetsmekanismer på kontinenten

• Hur påverkar TSO:ernas investeringar i Norden och mot kontinenten övriga investeringar?

• Hur säkras investeringar i regional- och lokalnät

• Ska produktion och efterfrågeflexibilitet behandlas lika? I så fall hur säkerställer man det?

• Finns det behov av åtgärder på gas- och fjärrvärmemarknaderna, t.ex. med avseende på kraftvärme? Hur påverkas de av förändringarna i elsystemet?

• Problematisering av att ”energy only”-marknaden inte kan leverera, särskilt ihop med stöd för förnybar produktion.

Delprojektet ska besvara följande frågor om investeringar i fjärrvärmesystemen:

• Hur utnyttjas redan gjorda investeringar på bästa sätt? (Samverkan med projektet ”Kapital- och resurseffektiva fjärrvärmeföretag” förutses.)

• Hur åstadkommer man korrekta incitament för ny produktion och nya nät?

• Blir det lönsamt med kraftvärmeverk med riktigt högt elutbyte och om inte – bör incitamenten för detta stärkas? (Demonstationsstöd för ny teknik kan övervägas?)

Delprojektet ska besvara följande frågor om investeringar på gasmarknaden:

• Finns det förutsättningar för expansion av naturgasnätet och är i så fall incitamenten tillräckliga för att åstadkomma detta?

• Kan biogasen bli konkurrenskraftig och hur åstadkoms i så fall nödvändiga investeringar? (Både i förhållande till naturgas och till andra energibärare.)

• Power to gas - Kan el utnyttjas för att framställa gas (vätgas) som metod för lastutjämning?