Hem / De åtta delprojekten / Delprojekt 7
Delprojekt 7
Vem har ansvaret för det framtida energisystemet?
De inledande forskningsuppgifterna kommer att koncentreras kring att kartlägga nuläget: hur ser ansvarsfördelningen ut idag i våra internationella, nationella och lokala energisystem och hur kan den tänkas förändras över tid.
• I den första etappen av NEPP gjordes ett inledande arbete om ansvarsfördelningen i elsystemet. Samtidigt betonades en ökad osäkerhet i framtiden: Idag ett samhälleligt ansvar - i morgon ett mer individuellt ansvar? Prosumenternas roll?
• Ansvarsfördelningen på gasmarknaden påminner om elmarknadens uppbyggnad. Vilken roll kan biometan/biogas och LNG antas få och hur påverkar det ansvarsförhållandena?
• Ansvarsfördelningen i fjärrvärmesystemen. Hur har den påverkats av den ökade konkurrenssituationen på värmemarknaderna och hur påverkades den av de tidigare TPA-diskussionerna/hoten? Finns det lärdomar för elsystemet och vice versa?
När det gäller den internationella ansvarsfördelningen är exempelvis ansvarsfördelning mellan EU och medlemsstaterna viktig. Vilka frågor har de nationella beslutsfattarna egen rådighet över?
Då ansvarsfrågan i grunden är komplex och innefattar en lång rad aktörer kommer arbetet inledningsvis att ske genom seminarier och workshops där representanter från många av dessa aktörer deltar tillsammans med forskarna
Mål
Målet med delprojektet är att belysa hur ansvarsfördelningen i energisystemen ser ut idag och vem som ansvarar för att den fungerar i framtiden. Behöver ansvaret preciseras eller förändras? Vilka frågor behöver besvaras av regeringen och vilka förväntas marknaden lösa? Ser ansvarsfördelningen olika ut i elsystemet, i fjärrvärmesystemen och på gasmarknaden? Finns det i så fall lärdomar att dra mellan dessa olika system?
Genomförande
Frågeställningen i grunden är komplex och innefattar en lång rad aktörer kommer arbetet inledningsvis att ske genom seminarier och workshops där representanter från högskolor, producenter, systemansvariga och myndigheter deltar.
Viktiga utgångspunkter är de resultat som tidigare erhållits inom NEPP, men också från vissa av delprojekten i den nya etappen av NEPP. Seminarierna lägger grunden för vilka fördjupade analyser som bör göras för att kunna ge mer heltäckande kunskaps- underlag om framtida ansvarsfördelning och konsekvenser av olika vägval i frågan.
Det handlar bl.a. om att analysera konsekvenserna av olika vägval där balans mellan samhällets ansvar, energiföretagens ansvar och den enskilde konsumentens ansvar skiftar. Det berör frågeställningar om leveranssäkerhet, incitament för framtida investeringar, kundacceptans, samhällets ansvar kontra den enskildes, etc. Särskilt fokus läggs på att identifiera frågeställningar som politiken (regeringen) förväntas ansvara för.
Förväntade resultat
Resultaten från detta delprojekt är av flera slag:
• Resultat som i sig kan ligga till grund för viktiga slutsatser om politiken och dess (nuvarande och framtida) utformning.
• Resultat som visar hur politiken kan omsättas i styrmedel.
• Resultat som utgör underlag till, och indata för de energisystemanalyser som genomförs i flera andra delprojekt i NEPP, med syftet att analysera utmaningar och möjligheter som en följd av politiken.
Forskningfokus, forskningsfrågor
Genom avregleringen av elmarknaden infördes en modell med ett decentraliserat ansvar där den systemansvarige kan delegera ansvaret (genom avtal eller regelverk) till användare och producenter, exempelvis genom balans-ansvarsavtal med de balansansvariga parterna. De balansansvariga har ekonomiska incitament att hålla sig i balans. Utöver Svenska kraftnäts ansvar för att det är balans mellan produktion och förbrukning på kort sikt finns det ingen enskild aktör som kan utpekas som ansvaring för att elsystemet fungerar väl på lång sikt. Med ett ökat politiskt inflytande för energisystemen genom t.ex. en ökad andel subventionerad produktion och diskussion om en utökad reglering genom t.ex. kapacitetsmekanismer kan ansvarsfördelningen behöva ses över?
Exempel på forskningsfrågor för delprojekt:
• Ansvarsfördelningen i elsystemet. Hur ser den ut idag och hur kan den tänkas förändras över tid. Idag ett samhälleligt ansvar - i morgon ett mer individuellt ansvar? Prosumenternas roll?
• Kommer den elprisspridning över året (extremt låga och extremt höga elpriser) som kan antas bli följden av mer variabel elproduktion och utfasning av planerbar kraft, t.ex. kärnkraft, accepteras av kunder och politiker?
• Om framtidens elsystem saknar tillräckliga incitament för investeringar kommer då kunder och politiker att acceptera sämre elkvalitet (elavbrott m.m.)?
• Ansvarsfördelning mellan EU och medlemsstater. Vilka frågor har de nationella beslutsfattarna rådighet över?
• Hur påverkas ansvarsfördelningen av införandet av kapacitetsmekanismer? I ett Nordiskt perspektiv, vem ska avgöra hur mycket effekt som ska handlas upp? Nationellt eller Nordiskt?
• Ansvarsfördelningen i fjärrvärmesystemen. Hur har den påverkats av TPA-diskussionerna/hoten? Finns det lärdomar för elsystemet?
• I vissa system kan leveranserna av fjärrvärme minska rejält vilket kan äventyra fjärrvärmens överlevnad. Är det acceptabelt att fjärrvärme läggs ned med hänsyn till fjärrvärmens roll (t.ex. att tillvarata industriell spillvärme, utgöra värmeunderlag för kraftvärme, möjliggöra resurseffektiv avfallsförbränning, m.m.)?
• Ansvarsfördelningen på gasmarknaden påminner om elmarknadens uppbyggnad. Vilken roll kan biometan/biogas och LNG antas få och hur påverkar det ansvarsförhållandena?